Den prekära konsthantverkarenPrekariatet, en framväxande ny klass som utmejslar konturerna av en social grupp. Här sammanförs individer under samma paraply, trots att de har helt olika utbildningar, eller ingen utbildning alls eller liknande sociala och ekonomiska förhållanden, så delar de samma politiska verklighet. De som befinner sig i tillvaron upplever att den är provisorisk och de lider av kronisk otrygghet.Ordet ?prekär? betyder ?mycket bekymmersam?. Den nya samhällsklass som kallas ?prekariatet? har det just bekymmersamt.Syftet med mitt projekt är att använda material, en arbetsplatskultur och processer inom bemanningsbranschen och integrera dem med min konsthantverksprocess för att skapa en visuell berättelse om en klassposition..

Arbetets syfte är att genom textanalys av artiklar publicerade i Tidskriften Svenskt konsthantverk under åren 2004 och 2008 belysa det samtida konsthantverket i Sverige sett ur konsthantverkarens perspektiv. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vad väljer konsthantverkaren att lyfta fram och berätta om i en intervjusituation? samt Hur ser konsthantverkaren på begreppet konsthantverk? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där textmaterialet ur artiklarna tolkas. Studien visar att bilden av det samtida svenska konsthantverket är mångfasetterad sett ur konsthantverkarens perspektiv. Det samtida svenska konsthantverket inrymmer det mesta från bruksföremål till idébaserade och konceptuella objekt.

Thisis an experimental study of lipid residues within the field of laboratoryarcheology. Pottery was made in a time like manner and used to cook grain and Icelandmoss and exposed to an organized biodegradation experiment inside an incubatorfor later analyzes with the GC-MS-method. Tests were also taken from pottery,grain and Iceland moss that had not been exposed for a biodegrading attempt.The grain is a domesticated cereal and the Icelandic moss fungi-alga mix. Thetest results showed mostly saturated fatty acids, sterols and monoacylglycerolsof saturated fatty acids. Within the laboratory archeology, ergosterol has beensuggested as a possible biomarker for yeast and alcohol fermentation.

Keramik, foto. Text, musik. Hur kan dessa element sammanföras? Denna process, både fysisk och psykisk, har varit en bearbetning utav såväl materiella som immateriella material.I den musikaliska genre jag tillhör finns en mörk sida jag känner ett starkt släktskap till. Detta mörker finns alltid i min skugga men stundom blir svärtan däri djupare.

In this essay, Neolithic potsherds from Alby, Öland has been examined. The purpose was to investigate the connection between the lipid residues and the vessel shapes and ornament. To solve the attempt lipid and morphological analyses were executed. The lipid analysis revealed traces of different food residues and the morphological method showed various shapes and decors. The result indicates that the Alby ceramics has been used for cooking/storage of different fish and meat dishes, as well as vegetables and that the vegetables doesn?t derive of cereals..

Uppsatsen undersöker den samtida konstens gränser genom att studera hur graffiti beskrivs och behandlas inom dagens konstdiskurs. Den innehåller även en kritisk granskning och genomgång av graffitins historieskrivning.Utgångspunkten är påståenden om att den samtida konsten präglas av en öppenhet och en mångfald där vad som helst kan vara konst. Frågan som ställs är om dessa påståenden verkligen stämmer. Undersökningens resultat pekar entydigt på att så inte är fallet. Den samtida konsten framstår tvärtom som ett både socialt och diskursivt snävt avgränsat sammanhang där uteslutning är en central aspekt.

Denna uppsats handlar om vad som menas vara önskvärda egenskaper hos arbetande inom den samtida servicesektorn. Genom diskursanalys av platsannonser, arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar och företags självbeskrivningar ser vi hur bilden av den samtida idealarbetaren diskursivt skapas i texterna. Resultatet av analysen kontrasteras med utvalda teoretiska nyckelbegrepp om den samtida kapitalismens egenskaper för att ge en bredare bild av de förhållanden som servicearbetaren är verksam under. Studien behandlar bland annat frågor om vem som har makt att definiera huruvida en arbetssökande besitter de eftertraktade personliga egenskaperna eller inte, hur relationen mellan faktiska yrkeskunskaper och svårdefinierade personliga egenskaper kommer till uttryck i de analyserade texterna och hur föreställningar om ålder på ett diskriminerande vis kopplas till personliga egenskaper..

Detta arbete är gjort i syftet att synliggöra det som många lärare, elever och studenter jag kommit i kontakt med uttryckt: en sorts fascination över möjligheterna det erbjuder tillsammans med svårigheterna som följer i användandet av materialet i klassrumsmiljö. Många av de bildlärarkollegor jag samtalat med berättar att de ofta använder lera i sin undervisning för 3-dimensionell gestaltning även om keramik inte varit en del av deras bildlärarutbildning. Arbetets undersökande del innehåller två olika delar: del ett där undersökningen sammanställer några elevers uttryckta tankar om sin erfarenhet av lera som skapande material och keramik och del två där åsikter uttryckta av bildlärare om materialet lera och deras syn på hur det bidrar till lärandet i skapande processer. I resultatet finns en jämförelse mellan lärares och elevers åsikter.  Resultatet visar att det finns stora fördelar med lera som material som uttrycks av både lärare och elever men även en del nackdelar. Fördelarna handlar om att materialet inte har några begränsningar i formandet då det inte har någon given struktur.

Under hela min tid på Konstfack har jag mer eller mindre medvetet jobbat med en slags spiritualitet. Jag har sökt en poesi i mina verk och jag har försökt nå någon form av djupare mening i livet genom mitt konsthantverk. Traditionellt sett har det här behovet av spiritualitet uppfyllts av religion men idag ser det inte ut så längre och jag är själv helt obunden avreligioner. Jag hoppas att med hjälp av mina verk försöka skapa en stämning av andlighetoch en påminnelse om vikten av spiritualitet i varje persons liv. Mina första intryck avandlighet i keramiken fann jag hos de gamla keramikerna Bernard Leach (Leach 1988) och Shoji Hamada (Peterson 2004).

Do ceramics have to be static? This was the question that spurred me into this work, and what kept me working on to achieve the possibility of motion in my ceramic objects. By combining the knowledge gained through my former education as an avionics technician with my interest in the ancient ceramic craft, I strive to create kinetic ceramic handicraft suitable for interaction with an audience.By a series of different phases I slowly go from understanding what kind of motion I want my objects to have, to actually realizing this motion in three-dimensional objects. Through the use of simple models made from corrugated fiberboard followed by more advanced plaster models, combined with different complementary materials such as bicycle inner-tubing and recycled aluminium cans among many others, I, through a vast series of testing, slowly build up a knowledge base later applied to the ceramic objects.The result is for me a success; I have found a way for me to combine ceramics with mechanics. Through this I have created kinetic ceramic handicraft intended for interaction with an audience..

Examensarbetet formulerar förutsättningar för ett samtida stationssamhälle utifrån utvecklingen av stationssamhällen utefter järnvägsdragningarna på 1800-talet och dagens förutsättningar. Arbetet är indelat i fem delar. Den första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhällen fram till idag. I del 2 beskrivs det samtida stationssamhället utifrån historien och dagens förutsättningar. Beskrivningen utgår ifrån de tre ledorden som är viktiga i utformningen av samhället; rörelse, mötesplats, blandning.

Arbetets syfte är att belysa konstkritikernas roll i debatten om det svenska samtida konsthantverket och att ge en bild av det recenserade konsthantverket i Sverige under de senaste tio åren. Utifrån syftet besvaras frågeställningen: Hur beskrivs samtida konsthantverk inom konstkritiken i ledande svensk morgonpress under perioden 1997-2008? Frågan besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där konstkritik i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet tolkas. Några utsnitt har gjorts: juli 1997 och januari 1998, samt juli 2007 och januari 2008. Begreppsförklaringar samt historisk och teoretisk anknytning ges för ämnesområdena konsthantverk, konstkritik och kvalitet.

Examensarbetet formulerar förutsättningar för ett samtida stationssamhälle utifrån utvecklingen av stationssamhällen utefter järnvägsdragningarna på 1800-talet och dagens förutsättningar. Arbetet är indelat i fem delar. Den första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhällen fram till idag. I del 2 beskrivs det samtida stationssamhället utifrån historien och dagens förutsättningar. Beskrivningen utgår ifrån de tre ledorden som är viktiga i utformningen av samhället; rörelse, mötesplats, blandning.

Jag vill med min uppsats undersöka bilden av kvinnan i samtida iransk konst och besvara frågor om-        vilken kvinnobild som lyfts fram-        vilket kvinnoideal-        huruvida kvinnorna i bilderna är bundna till dessa ideal eller om de är fria att bestämma själva-        om kvinnorna bryter mot sin egen kulturs ideal, och i sådant fall, fastnar de då i någon annan kulturs kvinnoideal?För att kunna besvara frågorna har jag valt ut tre samtida kvinnliga iranska konstnärer och analyserar två verk var av dem. Konstnärerna är Shadi Ghadirian, Shirin Aliabadi och Sagher Daeeri, alla tre verksamma i Iran.Jag har i mina analyser använt mig av en semiotisk analysmetod och jag har en feministisk och kulturell infallsvinkel i mitt resonemang och använder mig av feministiska konstteorier..

I denna studie har jag undersökt hur keramiken kan vara en del av bildämnets undervisning. Syftet är att undersöka hur lärare i dagens skolor använder sig av lera som material i undervisningen i ämnet bild, samt att få en djupare förståelse kring hur man kan nyttja de keramiska teknikerna för grundskolans senare årskurser och i den frivilliga skolformen. Genom att använda kvalitativa enkäter, egna experiment och litteratur visar jag hur ett antal lärare och lärarstuderande ser på användandet av keramik i bildämnet. Jag presenterar också fyra olika tekniker, tumning, kavling, ringling och drejning. Utifrån detta skapas en lärarhandledning och ett läromedel som tar upp de olika teknikerna och sätt att handskas med keramiken i undervisningen.